Annie midsommar -89
Just nu sitter jag hemma på Gotland. Jag kom hit i onsdags och kommer att flänga iväg igen på söndag för att ta mig till dalarna och peace&love. En snabb visit denna gång med andra ord. Jag har hittills hunnit med att mysa med Ida i almedalen, gått på stan med mamma och Robin i spöregn, samt färgat och klippt mitt hår. Idag är det midsommarafton och jag har som vanligt ingen aning om vad jag ska göra. Jag har ingen lust att göra som alla andra gotlänningar, åka ut till en camping vid en strand, supa mig full och göra bort mig. Det ser åtminstone ut att bli ganska fint väder, om det är till någon tröst.
På tal om fint väder, nu när solen skiner befolkas gator, torg och parker av en hel drös med nyförälskade människor som står tätt slingrade kring varandra. Jag saknar den känslan som strömmar som ett lyckorus genom kroppen oavsett hur jävligt allting annat är. Varje gång jag tror att jag håller på att bli förälskad så rycks mattan under mina fötter bort och jag faller. Det gör ont att träffa marken även om fallet inte varit så långt.
För många herrans år sedan träffades min mamma och min pappa på en midsommarafton och blev förälskade. Jag tror inte att jag har den turen ikväll, i bästa fall så drömmer jag om min drömprins i natt efter att ha plockat sju sorters blommor och placerat dem under huvudkudden.
Glad midsommar mina vänner!
Jag är helt övertygad om att du finner kärleken till slut och den som fångar dig kommer att få en underbar tjej. Kram från mamma
SvaraRaderaFinns det ingenting kvar av det fina som var, finns det ingenting kvar av det som faktiskt var bra
SvaraRadera