Allhelgona

Tidigare i kväll besökte jag och mamma kyrkogården för att hälsa på gammelfarmor och gammelfarfars grav. Därefter strosade vi runt lite bland de övriga gravarna med alla tända ljus, det är så vackert.
Under kvällen har det blivit en hel del prat om andar och andra oförklarliga ting. Jag tycker att det är väldigt fascinerande och vill gärna tro att det finns andar, spöken, eller vad man nu ska kalla det. När jag hör någon närstående berätta oerhört trovärdiga skildringar så blir jag ännu mer övertygad. Mammas väninna, som säger sig kunna se och känna av andars närvaro, berättade mycket ingående historier om vad hon har varit med om som gör mig ännu mer nyfiken. Har man verkligen någon som går vid sin sida likt en beskyddande ängel? Varför kan inte vissa andar få ro? Många frågor väcks, men få blir besvarade. Det är väl kanske det som är så spännande med mystik, att det inte finns några svar.